tattoo with a misspelled name
Helt plötsligt insåg jag hur jag stortrivs med allting, hur mycket jag kommer sakna det ena efter det andra.
Snodde bilden från Koffe också, jag har inga bilder på oss tillsammans. Utom den bilden där Soran är med.
Jag har världens finaste familj.
Jag har världens finaste pojkvän.
Jag har världens finaste vänner.
Jag har världens finaste arbetskamrater.
Jag har världens finaste katt.
Jag saknar mamma när jag varit hos min pojkvän några dagar. Jag saknar Neo och Alvin konstant och det känns som att de växer så mycket för varje gång jag ser dem att jag knappt hinner med.
Jag saknar min pojkvän så fort han går utanför dörren på morgonen för att åka till jobbet och vi hunnits träffas i tio minuter för att jag precis klev innanför dörren.
Jag saknar mina vänner varje dag.
Jag kommer sakna mina arbetskamrater och alla knäppa skämt som dras varje natt när jag slutar.
Jag saknar min katt varje dag som hon inte sover med mig, eller jag sover med henne, beroende på om jag är i Forsheda eller Vaggeryd. Och jag får så dåligt samvete för att jag är ifrån henne.
Men samtidigt längtar jag otroligt himla mycket till så himla mycket mer. Jag längtar lite smått till att börja plugga igen. Jag längtar tills jag får veta om det blir en flytt eller inte.
Jag hoppas ju att det blir en flytt för det skulle innebära det bästastebästaste i min värld just nu. Att vi i så fall flyttar ihop. Blir sambos. Det kändes konstigt att skriva det, haha! Men det är det jag längtar mest till. Även om det ligger månader fram i tiden i så fall.
Och jag längtar till fredag då en fika är svagt inplanerad med en fin arbetskamrat. Jag längtar till söndag då vi har möte på ena jobbet och grundaren till Harrys ska komma. Jag längtar till nästa fredag då jag får träffa mina vänner och umgås.
Konstigt nog längtar jag också efter helgen, trots att jag jobbar både fredag och lördag och det faktiskt blir 13 kvällar/nätters sammanhängande jobb för mig. Men allt annat är ju så jävla bra så det gör inte ett skit!
and I drank up all my money, tasted kind of lonely
Tiden går tydligen väldigt fort nu för tiden. Men vilket år det har varit!
Jag skrev min lilla lista häromnatten, när det knappt var ett dygn kvar av 2013 men precis när jag tryckte på "publicera" som valde mitt internet att inte alls vara med mig längre, och jag hann inte fixa det igår innan jag åkte till Vaggeryd. Så listan får bli nu helt enkelt.
Jag skrev min lilla lista häromnatten, när det knappt var ett dygn kvar av 2013 men precis när jag tryckte på "publicera" som valde mitt internet att inte alls vara med mig längre, och jag hann inte fixa det igår innan jag åkte till Vaggeryd. Så listan får bli nu helt enkelt.
- Jag hostade mitt första knytkalas i början av året.
- 20-årsdagen firades i London med alldeles för mycket vin på en bögklubb.
- Övernattade på en flygplats för att vi missade flyget hem.
- Jag var arbetslös för första gången. I några månader.
- Min tur med jobb fortsatte dock efter det, även om det inneburit visstidsanställning och timanställning och två jobb vid sidan av varandra.
- Jag fick äran att vara ensam vid roboten på ena jobbet.
- Jag tog körkort.
- Jag träffade min fantastiska pojkvän - när jag jobbade. Och jag är tokkär i denna man.
- Han önskade dessutom en låt till mig i Morgonpasset i P3.
- Vad det lät som i radion då har Hanna Hellquist varit inne på min blogg(?)
- Jag har sett Magnus Betnér och Soran Ismail live.
- En vecka spenderades på Rhodos.
- Jag gjorde min andra tatuering, och funderar numera på en tredje.
- Påsken spenderades i Stockholm.
- Jag har i stort sett slutat dricka alkohol och ska vara nykter på nyår i år!
- Jag och Tess drog spontant till Metaltown för att se bästaste Slipknot.
- Återförenades med Popadelica efter att jag missade förra årets.
- Jag var på releasefest för Ulf Lundells senaste album Trunk.
Det har säkert hänt huuur mycket annat som helst som jag glömt skriva ner, men det struntar jag i. Jag vill ha med alla bra saker jag kan komma på och orkar inte leta överallt efter fler saker att skriva ner. Jag hade ett nyårslöfte för 2013, och det var att detta skulle vara mitt år. Och det har det ta mig fan varit också, trots några dåliga saker som hänt.
Nu hoppas jag ju att 2014 blir i alla fall nästan lika bra, att all energi jag kommer lägga ner på att börja plugga igen kommer vara värt det. Jag ska dessutom satsa på att vara en lite mer närvarande flickvän än jag varit senaste månaderna när jag mest bara jobbat, övningskört och pluggat teori.
Nu hoppas jag ju att 2014 blir i alla fall nästan lika bra, att all energi jag kommer lägga ner på att börja plugga igen kommer vara värt det. Jag ska dessutom satsa på att vara en lite mer närvarande flickvän än jag varit senaste månaderna när jag mest bara jobbat, övningskört och pluggat teori.
