and I'mma still be humble when I scream "fuck you"
Nej, som vanligt händer det inte mycket här. Eller, det händer mycket, men inget nytt.
Har blivit superförkyld och hade liiiite feber igår när jag kom hem från min körlektion och frisören. Och jag gick och la mig någon timme innan jag gick till jobbet. Det är nästsista veckan, känns onödigt att vara sjuk nu.
Tack vare omplanerade planer för idag och imorgon har jag sovit omkring 13 timmar idag och är feberfri! Grekiska mediciner gör dessutom susen för halsen och det är bara näsan kvar nu.
Den senaste veckan har dessutom kantats av ångest. Inte för min del så mycket, mest för andras; mamma, Peter, syster. Men det gick bra för alla! Jag själv däremot blir ingen inhyrd personal efter nästa vecka, så det blir pluggande för min del. Urgh, det känns inte superroligt att läsa matte igen, men jag måste. Och till slut löser det sig. Jag kan vara i Vaggeryd mycket mer, andas ut, börja träna och sova mer än jag kunnat de senaste månaderna. Jag behöver inte känna att jag tappar andan och bara vill säga upp mig från båda jobben för att jag inte orkar mer. Det ska bli så skönt att slippa pussla i schemat för att hinna träffa en människa! Men, det ska bli så jävla jobbigt att inte ha en miljon måsten längre. Speciellt när körkortet snart är klart också, då försvinner mer sysselsättning där. Det känns konstigt att tänka att jag kan slappna av mer i framtiden.
Har blivit superförkyld och hade liiiite feber igår när jag kom hem från min körlektion och frisören. Och jag gick och la mig någon timme innan jag gick till jobbet. Det är nästsista veckan, känns onödigt att vara sjuk nu.
Tack vare omplanerade planer för idag och imorgon har jag sovit omkring 13 timmar idag och är feberfri! Grekiska mediciner gör dessutom susen för halsen och det är bara näsan kvar nu.
Den senaste veckan har dessutom kantats av ångest. Inte för min del så mycket, mest för andras; mamma, Peter, syster. Men det gick bra för alla! Jag själv däremot blir ingen inhyrd personal efter nästa vecka, så det blir pluggande för min del. Urgh, det känns inte superroligt att läsa matte igen, men jag måste. Och till slut löser det sig. Jag kan vara i Vaggeryd mycket mer, andas ut, börja träna och sova mer än jag kunnat de senaste månaderna. Jag behöver inte känna att jag tappar andan och bara vill säga upp mig från båda jobben för att jag inte orkar mer. Det ska bli så skönt att slippa pussla i schemat för att hinna träffa en människa! Men, det ska bli så jävla jobbigt att inte ha en miljon måsten längre. Speciellt när körkortet snart är klart också, då försvinner mer sysselsättning där. Det känns konstigt att tänka att jag kan slappna av mer i framtiden.
Kommentarer
Postat av: Fru
Det känns som om jag knappt vet någonting om ditt liv längre :( Vi har ju NADA kontakt alls typ. Sämst av oss!
Jag saknar dig <3
Svar:
linn
Trackback