dikter på fel sätt.
Jag går ensam genom staden där jag känner alla
Förra helgen var det visst en storm i Göteborg
Låt den komma, låt den komma
Jag kan inte falla
För snart så går jag fram och tar din hand utan att fråga
Och även om jag skäms så står jag kvar, jag tror jag vågar
Gå upp nu är det morgon
Ja, gå upp klockan är sju
Vi går upp så fort vi kan och springer ut på gatan
Ingenting kan stoppa mig så länge du är du
Och jag säger vad jag vill
Och jag kan sluta prata
Kommentarer
Trackback
