heartcry

Men Grey's Antomy och en trevlig msn-konversation gör natten mycket bättre.

Och det känns nästan lite värt att försöka sig på Mirror's Edge igen... Även om det var jävligt svårt då och fortfarande lär vara lika svårt.
Dock återgår jag till min konversation och Grey's Anatomy nu.

Och ja, jag kanske borde sluta skriva om mitt kaffe med. Ähä.

I alla fall, jag hade sovmorgon idag. Bara det att mamma kom in och väckte mig vid 5 och frågade om jag skulle gå upp. Yes, fantastiskt. Hon visste dessutom om att jag hade sovmorgon.
Eto... Crap, jag kommer knappt ihåg dagen. Eh, jo, just det, svenska och samhällskunskap i skolan med innan jag åkte tåg hem med Låväh. Lovely.
När jag kom till Värnamo gick jag bort till min blivande praktikplats och pratade lite, buss hem och när jag kom hem hade jag en väldigt produktiv städning. Fast, nej. Jag la in kläder i garderoberna, slängde ner smutsig tvätt i tvättkorgen (som är sönder nu för tiden med) och sedan ändrade jag om bland alla mina foton; nu mera sitter inte alla på en dörr utan på tre dörrar.

Nu ska jag fortsätta lyssna på Säkert! och måla om naglarna. Mhm.

Nu sitter jag med en kopp kaffe och lyssnar på Säkert! (som vanligt det senaste dygnet) och ska snart gå och lägga mig för jag somnar nästan framför datorn.

Imorgon blir det till att lämna lite papper på praktikplatsen (jag har redan fixat det, duktigt I might say) och sedan ska jag hem och städa mitt rum och plugga som faen. Mest engelska och psykologi skulle jag tro och lite mediekommunikation också. Måste även göra lite tid för att läsa mina böcker snart med... Men det kommer, det kommer, efter helgen har jag massor av tid igen.

Åkte till Värnamo med Kimsan med, han köpte kläder och sedan var vi hos hans mor en stund innan vi åkte hem till mig. Spenderade lite tid innan han åkte hem och det återigen var dags för mat för min del innan jag satte mig och redigerade bilder till stjärnextas.

Måste även säga att Säkert!'s nya album får all min kvällskärlek. Nästan så man borde stanna uppe hela natten och läsa till denna underbara kvinnas röst med ljus som doftar vanilj och många koppar kaffe.
Dock blir det inga uppesittarnätter förrän jag verkligen behöver det om några veckor.

Och lite sådär dagen i ära (eller vad jag ska nu ska säga) hamnar det en bild på Kimsan på bloggen med.

♥

Idag kom mamma och Peter och hämtade mig rätt tidigt och sedan åkte vi till stan. Så, mhm, kartonger överallt i min säng at the moment, och min nya favoritpryl funkar utmärkt!

Det blev även en ny lampa som jag kan ha vid sängen och några nya lakan for me.

Och nu ska jag fördriva tid med att fota lite grann.

Igår försov jag mig; vaknade när min sista buss så jag kom i tid till skolan gick. Så jag tog samma tåg som Låväh upp och ja, vi älskar ju "heil Hell's Buffalo Wings". Ähä. Missade filmkunskapen och på engelskan satt jag och läste 1984, dock på svenska, men ändå.

Sedan var jag på stan med Anna och Lela, köpte ansiktsvatten och sedan sprang jag till tåget. När jag kom till Värnamo gick jag till Ingers el och väntade på att Michaela skulle sluta och sedan gick vi ner på stan. Glömde dock att kolla om praktikplatsen... Men jag köpte en ny eyeliner som jag behövde.

Efter det vandrade vi bort till någon sjö och satt där, jag tappade dessutom min "halsduk" någonstans på vägen. Deppmode, får be momo sticka en ny.

Sedan umgicks vi med Davve och Theo och massa andra människor. Jag fick höra att jag är väldigt awesome av någon eftersom jag kan lite datorspråk och tycker om Star Wars and so on.

Någon gång på kvällen gick jag och Michaela till hennes mamma, hämtade datorn och hjälmarna och sedan åkte vi till hennes far för att sova. Kärt återseende må jag säga!

Datorn och sedan sova var det som gällde sedan.

Idag vaknade vi vid 8 tror jag det var. Var ute och gick en ganska lång runda. Sedan har vi bara tillbringat massa tid framför datorn med musik osv.

Nu blir det dock chips, dipp, läsk och film.

Ikväll ska jag med mamma på "fest", enbart för all god mat jag får hos hennes vietnamesiska jobbarkompisar, och sedan ska jag plugga.

Engelskan rullade på, taggar att läsa ännu en bok på engelska - men vad gör man inte för att fördriva all tid som existerar?
Svenskan, euhm, ah, jag ville bara ha mat.
Lunchen tillbringades med AnnyPanny, Låväh och Rasmus.
Samhällskunskapen var en besvikelse. Jag var taggad till tusen på debatter - men nej, så blev det inte.
Tåg hem med Låväh och David med kortspel osv.

När jag gick hem med träffade jag på en jätteliten söt unge. Och jag konstaterade att jag vill ha barn. Någon gång. Tror jag. Ja, det vill jag. Eller... Ja, jag tror det. Jag är rätt säker på det.

Så, nu för att vakna till ska jag dra på lite kaffe, äta och sedan blir det kaffe och en cigarett med en av mina fleecefiltar och Dracula. Och jag ska ju faktiskt tvätta idag med. Det kanske borde ligga högst prioriterat. Så blir det.
Och så ska jag spela Miss Li i MP3:n. Jag skulle kunna ge nästan allt för att få ha hennes underbart hesa sångröst som vanlig röst.

Bara imorgon och några timmar i skolan och en timme på stan med AnnyPanny på fredag och en tågresa sedan ska jag umgås med Michaela.
Och på söndag får jag ännu en liten älskling att förälska mig i. Om det nu går.

Igår kväll ställde jag fram alla alarm en timme, tänkte "äntligen torsdag imorgon så jag får sova en timme längre!". Som tur var kom jag på att någonting inte stämde och att det var onsdag, inte torsdag som kom efter tisdag. Så, en timmes mer sovande imorgon, ja tack! Även om jag missar ungefär tio minuter på multimedian.

Nej, nu ska jag sminka mig och komma på vad jag ska ha på mig idag.

Är det detta man får för en dag då man varit någorlunda produktiv? Läst psykologin, simmat på idrotten och så en inställt samhällskunskapslektion. Tåg hem med Låväh med.
Kortfattat och bra för jag orkar inte riktigt skriva.
Nu ska jag titta på Grey's Anatomy som vanligt och sova.

Well, allting gick fel; jag fick göra om ljudklippet till bildspelet i multimedia tre-fyra gånger innan det funkade (tog mig dessutom två och en halv timme att få det att funka och bli någorlunda bra), på lunchen fick jag veta att det inte skulle bli någon fotografering imorgon på grund av många anledningar och Kimsan och jag skulle inte ses på eftermiddagen så jag hade ingenting att se fram emot efter alla timmar i skolan. På mediekommunikationen hann jag och Jessiica knappt komma igång med uppgiften innan vi skulle till datorsalen och "prata" med rektorn och Ulf - vilket innebär runt 30 förbannade elever som skriker. Och så psykologi efter det, det var ju helt underbart. Eller?

Ja, jo, efter psykologin så tog mina cigaretter slut med och jag har inga pengar. Underbart liv att jag tvingas sluta röka 13 dagar tidigare än bestämt.
Hemma fanns det dessutom inte ens något kaffe så till slut låg jag i mammas knä i soffan och grät som ett litet barn för att jag var arg på allt som hade gått fel och alla som gjort min dag fel (även om det inte var många) och skrek att jag ville ha koffein. Tror det var lite sömnbrist också, japp, då säger vi så.

Idag var betydligt bättre. Filmkunskap och engelska, good. Pratade dessutom lite till med rektorn och snart kanske det dyker upp en jäkla expolärare trots allt. Underbart, fler lärare till eleverna säger jag bara (sådär för att ändra "mer makt till folket" eller vad man säger?).

Jag insåg även idag att jag klarar inte av människor som kommer med urkassa ursäkter för att inte ha gjort läxor; "jag har inte hunnit", "jag är i skolan hela dagarna" (JAG ÄR I SKOLAN HELA DAGARNA DITT FUCKING FUCKTARD!), "vi har andra läxor och böcker att läsa". Javisst, ni har andra läxor att göra. Javisst, ni har andra böcker att läsa - men vad i helvete gör folk på sin fritid egentligen?! Jag hade inte precis velat åka tåg och buss tre-fyra timmar om dagen om jag fick välja, men jag utnyttjar den tiden till sånt jag behöver, t.ex. att göra läxor och öva till prov och skriva ned anteckningar. Sen vet jag inte vad människor som åker buss/tåg i ungefär 40 minuter gör på sin fritid, för jag har ingen fritid så jag vet inte vad man gör mer än att åka tåg och buss och pluggar efter skolan och sedan äter och sover direkt när man kommer hem, jag vet inte det.
Och jag har själv varit en sådan som kom med dåliga ursäkter hit och dit, men man tjänar då fan ingenting på det. Det är meningslöst att komma med dåliga ursäkter. Så håll käften om dåliga ursäkter och säg bara "jag har inte gjort läxan". Frågar läraren "varför?" kan man dra till med att man glömde boken i skåpet eller att man har slarvat på den lika väl, inte skylla på "vi har andra läxor att göra och andra böcker att läsa".

Så, nu efter detta arg blogginlägg ska jag slänga mig mot min favoritkudde och börja titta på tredje säsongen Grey's Anatomy och invänta bättre tider.

Inte nog med en jävla massa diskussioner, jag fick ett fuck you-finger av Nicklas och jag gav ett tillbaka. Och det låter kanske värre än det var, grejen var att en tjej i klassen sa "varför får Swarfkopf (vet fan inte hur det stavas) ha kvar sitt namn när det betyder svartskalle?" och jag sa "ja, precis! Och kom inte med argumentet om att det har funnits i ungefär 110 år, för det duger fan inte!" och sedan blev det fuck you-pekning.

Annars var dagen helt okej. Började med att försova mig och ändå hinna med bussen. Sedan engelska och sedan var det dags för en politisk debatt i Brahesalen. Många härliga citat blev det, speciellt från killen (som förövrigt bara var 16 år!) som representerade moderaterna.
"Några är bra på att jobba med huvudet, andra med händerna (...) har ni sovit de senaste åren?!"

"Tror ni att tågen går på mjölk eller något?!"
Allting riktat mot Socialdemokraterna.
Sedan kom Socialdemokraterna (tror jag det var) med en jävla go kommentar: "vi tror inte precis att Usama bin laden sitter på MSN och smider planer". Yes, det var väldigt mycket mer intressant än jag trodde det skulle vara.
Sedan var det ju min underbara lektion med samhällskunskap innan jag åkte tåg med Låväh, Monika och Kim hem.

Nu har jag läst artikeln om elchocker som jag hade i läxa i psykologin till imorgon, ska fortsätta plugga genom att läsa boken i engelska och äta något, min mage kurrar fan som en jävla jordbävning snart.

Jag går upp varje jävla morgon, åker till skolan, läser antingen Dracula eller Animal Farm på vägen dit och hem samtidigt som jag lyssnar på musik (förutom de få gånger jag åker med Kim och pratar med honom istället), gör allt som jag ska göra och sköter mig i skolan; går på lektionerna, lyssnar på lärarna, gör uppgifterna vi får, skriver upp läxor, röker mina cigaretter, äter min mat, köper mitt kaffe och umgås med mina kompisar. Åker hem någon gång på eftermiddagen, och för det mesta är jag inte hemma förrän 18.30 och då har jag suttit och läst i ett par timmar till på tåget och bussen. Kommer hem, äter och pluggar lite till, slänger på något avsnitt Grey's Anatomy och sover.

Och sen börjar allt om igen.

Idag hann jag dock med att slänga in lite kläder i tvättmaskinen och att måla om naglarna. Är dock inte helt klar, ska hämta ett glittrigt nagellack och dra på över det grå, och så fort det har torkat ska jag byta om och sova så jag är redo för en dag med fyra timmar foto, lååång lunch och sedan teater.

Och jag mår faktiskt jävligt bra, trots ensamhet och önskan om sömn och ingen skola imorgon.

Önskar lite extra att samhällskunskapen blir inställd av någon mystisk anledning imorgon så jag får åka hem tidigare.

Jag och Låväh sov hos Mattias och vid 4 på morgonen väcktes man av att Kimsan ringde. Satt och pratade i nästan en timme innan jag fick gå och lägga mig och sova igen.

Idag tittade vi i stort sett bara på Idol och rökte cigaretter. Vid 14 kom Peter och hämtade mig. Kom hem, fixade lite mat och sedan åt jag chips och somnade till en liten stund på soffan. Nu sitter jag dock och ska plugga lite så att jag är redo inför redovisningen i samhällskunskapen imorgon.

Men, ah, Rise Against och plugg nu då så jag kan få sova snart.

Och fram tills dess får jag väl se hur produktiv jag hinner vara.

Vi lagade mat, kyckling och couscous-sallad och tsatziki. Det bjöds även på kedjerökning, vin, chips och dipp, cola och drömrulletårta.

Jag är jävligt nöjd och tänker definitivt göra om detta!

Ikväll blir det att åka till Mattias för att umgås och dricka lite vin och sova där. Det verkar bli jävligt bra och jag ska alldeles snart börja sminka mig så jag kan åka soon. Den grå leopardklänningen från Halmstad invigs ikväll också.
Så, bra och poppig musik gäller nu.
Bilder från dessa dagar dyker upp när jag har lagt in dem i datorn och allt det där.

Dock har jag ingen aning om vart än så länge..

Men nu ska jag faktiskt (tro det eller ej fuckers) lämna 3OH!3 och gå ut och gå med Suzana.

Jag älskar ännu mer när tågen är försenade (även om det var bra att det var sent idag, för jag kom till stationen en minut efter den verkliga avgångstiden).

Ännu mer när det ska stanna halvvägs bara för att sedan spela upp den där mekaniska rösten som säger "vi har stannat vid en signal, men får snart åka vidare".

Icke att förglömma älskar jag långa håltimmar när man tappar bort människor.

Ännu mer älskar jag människor som ska representera Centerpartiet - och inte vet ett jävla skit.

Och jag hoppas alla förstår att detta är ironisk kärlek.

Jag älskar en kall cola och en kaka efter allt detta trams.
Tågresor med bra människor och kortspel är också värda att älska.
Och detta är inte ironisk kärlek.

Målar naglarna turkosa till tonerna av Katatonia.
Ska dra ner till ICA senare för att hämta ett paket från H&M.

Och läsa i min engelskabok.

Jag orkar fan inte.

Geif sömn.

Jessiica och jag drog till Subway och hämtade mackor och satte oss vid Hamnkanalen och åt. Sedan kom mamma och vi åkte och träffade min läkare och någon mer person, som jag tyckte om väldigt mycket och som verkar vara väldigt vettig. Kom hem och satte mig vid datorn och för första gången så fastnade jag vid Facebook istället för att plugga som jag skulle göra. Får ändra på det nu så jag kan få sova någon gång (det är därför man borde ha en jävla laptop och släpa med sig).

Men nu blir det en kopp kaffe till och sedan ska jag verkligen läsa allt som Centerpartiet säger om olika sorters bidrag, eller "bidrag och allt sånt där, som suger värre än ... målar sina ögonbryn" som det står i mitt block. Jag är en elak människa där och jag älskar det.

Jag har förresten gjort en helt awesome playlist på Kims spotify; duärinteheltnormal. Bara massvis underbar musik med Hypocrisy, Slipknot, System of a down, BMTH, Adept, Dope, Rammsteim/Völkerball, Manson, A place to bury strangers och massa annat.

Bild från dagens fotolektion.
Skulle lagt upp de andra, men allting på den datorn fakkade.

I alla fall, ska börja vandra runt i huset och göra mig i ordning efter detta blogginlägget, sedan blir att ta bussen till Värnamo och sedan bussen till Jönköping och hela vägen ska jag lyssna på Manson och läsa Dracula (som jag förövrigt älskade redan när jag läste första ordet).

Läste ut "Så länge vi båda andas" igår på bussen från Värnamo, så.. Yes, Dracula blev det på kvällen.

I eftermiddagen blir det också ett samtal med min otroligt trevliga läkare efter en fyra timmar lång fotolektion som jag hoppas inte ska spenderas med Flamsfia.

Och nu ska jag gå och göra mig i ordning inför skolan.

Tåget till skolan var jävligt försenat, vilket i och för sig inte spelade mig någon roll eftersom jag ändå hade missat de två lektioner jag var förberedd på. Dessutom träffade jag på någon random person som var rätt trevlig.

Sedan var jag på två lektioner, en egentligen eftersom jag fick "ledigt" från samhällen mot att jag pluggade hemma. Kom dock på nu att jag glömde skriva på närvaro-listan.. Damn it.

Jag skulle åkt tåg med Låväh och Monika hem, men Låväh dissade så jag och Monika sprang till bussen. Väldigt onödigt med tanke på att bussen gick tio minuter senare än vi hade räknat med. Så.. Ah, vi stod där och väntade.

När jag gick hem kom jag på att jag hade missat en ganska stor sak när jag valde skor i morse; cykeln. Så jag fick vandra hemåt i mina klackar and it hurts like hell now.

Så fort jag kom hem satte jag mig vid datorn för att plugga lite grann. Skriva hela teateruppgiften vi hade fått osv är det tänkt innan jag går och lägger mig. Ska dessutom fixa lite mat.

Nu ska jag fortsätta lyssna på Fiona Apple och pluggeliplugga (måste snart sluta med detta "pluggeliplugga", "fikelifika" osv).

Kim åkte hem ganska precis nyss.

För att vara ärlig är inte precis ensamhet någonting jag vill ha just nu, men det finns inget jag kan göra åt saken.

Sovmorgon imorgon i alla fall då jag ska till tandläkaren på morgonen. Vilket egentligen är ännu värre än att gå upp 04.20 och ha mediakommunikation på morgonen, men jag kan inte göra något åt det heller.

Fan ta dig nostalgi-fanskap-crap-helvete-jag-hatar-dig-mest-av-allt.

Jag har i alla fall ont i axlarna efter att ha burit runt på min älskade Neo. Slutade med att jag gick fram och tillbaka i tvättstugan och sjöng Kent och Winnerbäck för honom så han inte skulle gråta.

Och nu ska jag sova. För jag är trött.

Filmkunskap och engelska imorgon innan jag slutar tidigt, och så blir det Hillerstorp på kvällen tror jag. Måste höra om hur det blir osv kom jag på nu.. Det löser sig.

Samtidigt vet jag att jag lever bättre nu när jag gör allting för att ha roligt och inte för att det bara är en rutin som bara finns till för att göras, och jag saknar inte den miserabla misären för att jag levde i den, jag saknar den för att det var tiden med Danish Gold och man introducerades inför Marlboro, och båda blev någon slags vän där någonstans på helgerna; enbart för att världen verkade mycket bättre när man satt någonstans i Vaggeryd om helgerna med en burk öl i ena handen och en cigarett i den andra.

Det var faktiskt ganska härliga tider som jag är väldigt säker på aldrig kommer komma tillbaka. Inte på något sätt eller med "rätt" personer.

Idag har jag endast levt i nostalgi. Nostalgi av gamla höstkvällar någonstans där mitt lokalsinne inte hängt med ett dugg och jag endast visste vilket samhälle jag befann mig i. Vinterkvällar där mitt lokalsinne varit med mer, i ett hus som i stort sett känns som ett hem nu för tiden.

Eller alla åren som nätterna tillbringades i sängen med anime på ZTV, filmer, böcker eller bara att ligga och stirra ut i tomma luften för att sakta känna hur hopplöst allting kändes när man inte kunde sova och inte heller kunde gå till skolan dagen efter.

Samtidigt har jag tillbringat tankar om dagar med någon som från början var helt random, men som jag snabbt insåg att jag ville lära känna. Jag har saknat cigaretter i fönstret, både på dagarna, nätterna och tidiga morgnar, eller att helt enkelt bara sitta och prata i flera timmar om allt och ingenting. Några sådana oviktiga saker som att gå igenom vad Saw-filmerna handlar om till något så stort som vad vi båda gått igenom i våra liv.

Och det tog veckor innan jag vågade skicka iväg det där sms:et igår. För jag hatar att erkänna att jag saknar människor.