I still pour you a glass of champagne

Så vi hade kanonvecka i Sverige, jag och B. Åkte dit för att överraska mamma innan hennes födelsedag och ordnade med skjuts från Landvetter av momo&mofa, syster skrev till mamma dagen innan att hon behövdes som barnvakt så hon skulle vara uppe när vi kom. Och där stod vi i dörren på onsdagseftermiddagen och inte syster med sina två barn som det var sagt, haha!

Vi hann i alla fall med mycket under veckan. Jag hann med en dag med minst 38 graders feber, vi åt middag på Bredaryds Wärdshus med Karro och Johan (vilket var den sista födelsedagspresenten till B men jag glömde min plånbok hos Karro så han fick betala ändå), vi var i Jönköping och åt lunch, fika hos momo&mofa, B hjälpte Johan slänga in ved och sedan hängde vi med pojkarna och åt pizza. Hela lördagen spenderades åt matlagning när jag slängde in B och mamma i köket. Min tanke var att de "bara" skulle laga middag tillsammans men han bestämde sig minsann för en trerättersmiddag. Fullt hus var det i alla fall, tror vi var 14-16 personer? Och sent blev det också, tror vi slocknade båda två på två sekunder vi 3.30-tiden. Men oj så roligt vi hade det! Och Neo hade så himla roligt med B och sa även att B var hans nya bästa vän.

Sedan kan man ju undra om den där feberdagen i Sverige var träning för vad som kom denna veckan. Jobbade torsdag-söndag förra veckan, som planerat och skulle vara ledig måndag-onsdag denna veckan. Vaknade i måndags med ingen energi över huvudtaget och ont i hela kroppen och låg bara i sängen hela dagen. Någon gång på eftermiddagen insåg jag att jag hade fått feber igen. Denna gången har det dock satt sig ordentligt, fortfarande febrig idag även om jag mår bättre innan tidigare dagar. B har varit på väg att ta mig till sjukhuset några gånger och i tisdags ordnade han med sin chef så han inte behövde jobba ett helt skift igår. Jag har alltså inte kunnat äta eller gå själv, jag har kräkts och igår kunde jag inte ta mig upp ur badkaret själv. Vi har någonstans mitt i allt detta haft diskussioner om vad jag borde äta och inte borde äta. Jag sa bestämt "allt som är lätt att få upp äter jag" medan B sa bestämt "jag bryr mig inte om det är lätt för dig att kräkas, bara du äter".
Imorgon blir i alla fall ännu en hemmadag och sedan får vi se de andra dagarna.

Nu blir det mer Community i sängen. Tror jag ska satsa på en liten promenad ikväll när B kommer hem från jobbet, har knappt varit utanför en dörr sedan jag gick till jobbet söndag morgon..

we could be heroes

Jahaja, nytt år och allt. Firade julafton i lägenheten i London, åkte till Oxford tidigt på juldagen och firade jul där, tittade på fotboll och drack massa prosecco.
Såg nya Star Wars-filmen en tidig dag när Marshall ringde och väckte oss med "let's go and see Star Wars!!!!!!" och grät så många gånger under filmens gång.
Firade in det nya året med att jobba och skåla i champagne med arbetskamraterna och stannade till 6.30 på morgonen och drack prosecco i vår beer cellar.
Åkte återigen till Oxford i fredags för att fira B's födelsedag med hans bröder och brorsbarn. Var på en riktigt parmiddag för första gången och återigen mat och prosecco innan vi hälsade på en vän och fick en privatlektion i hur man egentligen ska göra squats.
Kom tillbaka till London igår och åkte nästan direkt på staff party på Camden Town Brewery. Slutade upp i Camden och sedan Soho och kom inte hem förrän klockan 5 på morgonen. Halvsov till 9.15, upp och jobba och fick sluta en timme tidigare.
Inatt åker vi på en veckas semester och vi ska bara njuta innan det blir nytt jobb för B och kanske ett nytt steg för mig.

Händer så himla mycket jobbmässigt nu och jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Alla förändringar som "borde" vara bra gör mig bara ledsen och stressad, och det är nästan jag som tjänar mest på allt som händer nu men jag kan helt enkelt inte vara glad för min egna skull. Den person som varit min GM i snart 1,5 år och som senaste halvåret har blivit en vän ska inte längre vara min GM och min stöttepelare jobbmässigt.
Jag antar att jag bara får njuta av de sista veckorna och göra de så bra som möjligt. Och samtidigt ta mig själv i kragen, pull myself together och möta en av mina största rädslor. Jag vet ju att jag kan göra detta. Måste bara sluta fjanta mig och bli tuffare. Det är ju trots allt mig de vill behålla och göra bättre. Får försöka tänka på det istället för allt sorgligt.

Packa det sista, duscha och krypa till sängs några timmar innan det bär av på äventyr.

Slänger även in en bild från jul, efter vår Christmas dinner och vi satte oss i soffan och B somnade på 30 sekunder.



RSS 2.0