i en nedlagd hamnstad full av misstro och ohållbarhet mötte jag min kärlek

Himlen faller ner,
det svider till där kniven skar.
Jag har varit vaken hela natten,
känt om hjärtat sitter kvar,

känt om hjärtat sitter kvar.

I rispan från min vrede,
ska jag sätta jord och så,
i skuggan av din stolthet
ska jag resa mig och gå.

Jag är ingen soldat,
jag har inga vapen att ta till,
inga korståg jag vill gå.
Sätt mig inte i ett led,
du får mig aldrig att stå still,
jag fungerar inte då.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0