I wish I could eat your cancer when you turn black

Sakta men säkert smälter jag mer och mer inför denna man medan jag spelar hans versioner av Black Jesus och Heart-shaped box om och om igen, ähä.
Nästan så jag inte alls vill gå och lägga mig längre, för jag vill stanna upp och lyssna på Jay. Detta blir ju bara ganska deppigt. Inte nog med förra anledningen, jag framställer mig själv som någon som följer Idol som en slav och kommer hata hela Sverige om Jay inte vinner (jag hoppas faktiskt att han inte vinner för det går ju rätt klappkasst för alla som vinner Idol), vilket inte stämmer. Jag kommer bara dunka hans musik som en hyllning och sedan går livet vidare tills han förhoppningsvis släpper ett album. Så det så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0