när jag fallit tungt på ditt minnes skrothög

Ännu en gång har jag konstaterat hur mycket jag hatar när någon rör min dörr när jag inte är hemma. Dörren ska vara stängd, inte stå på glänt för att någon i huset ligger och sover. Får jag sova på kvällarna varannan vecka om jag är hemma? Knappt, så då tycker jag inte man ska börja dra allt om andra over the edge och börja pilla på min dörr. Jag kan öppna min dörr jävligt bra själv, inte som alla andra som inte fattar hur man gör, så det blir inget jävla tack för det.

Jag sitter i alla fall och lyssnar på Håkan, vill sova, men lär ju bli alldeles för arg på Kim om han ringer och väcker mig. Så söndagen, sömnbristen, ilskan och Håkan i ära sitter jag uppe. Måste fixa min tvätt också.
Hok var underbart, precis som alltid. Mat, Paranormal Activity (som jag satt och skrattade som fan åt as usual), Tekken-liknande spel, massa vinster och en arg fru, lite spillda tårar till ett klappkasst program som jag inte ens tänker nämna namnet till med väldigt många verkliga namn and so on och en underbar man som grät lite själv, en översvämmad dusch, god brunch hos frus mamma med tre glas champagne med apelsinjuice, Vampire Knight Giulty, dunka och sjunga högt till Kent och titta igenom bilder från nyår, massa cigaretter under dagarna och sedan springa till tåget.
Väldigt detaljerat, men vad underbart allting har varit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0