de ljög och bedrog oss med sanningen

Jag önskar att jag kunde skriva normalt på svenska just nu. Och sluta tänka på engelska. Och säga "sug min kuk engelska-fanskap, you're going down!". Men det går inte. Nej, det är lite drygt en sida kvar att skriva på engelskan innan jag har lov att lämna in den, vilket innebär att jag inte kan skriva normalt på svenska eller sluta tänka på engelska på... Väldigt länge.
Inte nog med det startas dagen med multimedia imorgon. Jag vill ligga hemma och titta på Arsene Lupin, men... Nej. Det går inte.
Och jag saknar min man. Ännu mer saknade jag honom i eftermiddags på samhällskunskapen - och framför allt precis nyss för sms:et jag fick. Owh, just nu förbannar jag älgjakten mer än jag någonsin kommer göra.

Det är ju i alla fall tur att jag har Kent som sällskap ikväll när jag sitter här med bara ben för första gången sedan någon gång i somras och skriver engelskan.
Jag och FredrikFrumfLoqk har dessutom sagt en film vi ska se om jag åker upp till Uppsala i vinter; We were soldiers. Oh, bara ge mig sportlov nu; klar med årets praktik, jag är 18 år, jag går på krogen, mitt hår är förhoppningsvis ljusbrunt och nyklippt och jag åker troligtvis till Uppsala. Underbara myndiga liv!

Nej, jag tror jag övergår till Kent och engelskan och sms till Kimsan resten av kvällen. I den meningen står det även Facebook inskrivet någonstans, det ingår alltid i allting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0