i det skoningslösa lysrörsljuset kom beslutet om slutet för dig och mig



Gick in till din hjärtkammare
Rörde vid varenda cell
Hörde skriken från dina barndomsår
Sa "Jag förstår, jag förstår, jag förstår, jag förstår"

Det är så lugnt i dig när allting stormar utanför
Jag skulle gott ha kunnat somna
Men som vanligt ingen rast, ingen ro
Men som vanligt: oh, oh, oh

Springa fortfare
Ångra att jag sprang
Inte hinna ångra
Bryta ihop
Kravla upp och sen, springa igen


I drömmen gick jag med ryggen rak
Hade en anledning, en riktning
Nyp inte armen, ta mig inte härifrån
För jag förstår, jag förstår, jag förstår, jag förstår

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0