let me show you were it hurts

Jag tror jag såg världens lyckligaste människa idag.
Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att hon skulle gifta sig idag.
Och det enda jag gjorde var att titta på när hon och hennes blivande (nu för tiden man) man fotograferades och vigdes. Jag fick stå längst bak i kyrkan med och fota lite också. Så atte, nu har jag inte bara målat, tittat på fotograferingar, druckit kaffe, blåst såpbubblor och tittat på lite annat på praktiken utan jag har fått fota.

Jag skulle rensa min mejl med när jag kom hem.
6000 mejl försvann.
Drygt 8000, nästan 9000 är kvar.
Jag gav upp för att jag inte orkade.

Jag inväntar en timmes bowling med alla också. Jag såg fram emot det. Men mor är jävligt bra på att skippa ironin, så atte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0