ge mig arsenik för stan är full av tanter och tragik

Mitt hår slutade upp som helsvart ändå. Damn. Jag orkade inte gå runt med den där jäkla blekningen i håret i minst två timmar till, så det är bättre att jag gör det när jag har tid att göra det.
Nu sitter jag och lyssnar på Håkan, och taggar Håkan, Håkan-biljetterna ligger i väskan, jag ska ladda kameran att ha med till Håkan, jag ska hitta kläder jag kan ha på mig på Håkan. Håkan, Håkan, Håkan. Ja, jag är helt exalterad över detta; det är ju faktiskt ungefär 2,5 år sedan jag såg honom.
Back to reality; slänga kompaktkameran på laddning, rensa lite i väskan och inte glömma Håkan-biljetterna och hitta kläder innan jag tar en sista cigarett för kvällen och går och lägger mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0